Riksbankens e-kronaprojekt befinner sig i en kritisk fas juni 2025, med den europeiska centralbankens (ECB) beslut om digital euro förväntat senare i höst. Trots att det tekniska pilotprojektet avslutades 2023 accelererar nu förberedelserna för en potentiell lansering – en utveckling som sätter frågan om svensk valutasuveränitet i centrum.
Innehållsförteckning
Statusuppdatering: Var står projektet idag?
Riksbankens e-kronaprojekt har efter pilotfasens avslut 2023 gått in i en ny fas med fokus på lagstiftningsförberedelser och internationell samordning. Enligt den senaste betalningsrapporten (SOU 2025:64) bedöms behovet av e-krona öka om ECB ger ut digital euro, vilket skapar ett strategiskt dilemma för Sverige.
Tekniska tester av offlinelösningar genomfördes framgångsrikt under 2024, där en ”skuggplånbok” i fysiska kort möjliggjorde transaktioner utan internetuppkoppling. Denna lösning, byggd på R3:s Corda-plattform, visade dock på komplexa regulatoriska frågor kring penningtvättskontroll vid längre offlineperioder.
Offlinelösningen: Teknisk genombrott eller regulatorisk utmaning?
Den fjärde pilotfasens största bedrift var en hybridlösning som kombinerar tokenbaserade och saldobaserade system. Genom att reservera e-kronor i ett centralt register samtidigt som användare kan föra över begränsade belopp till offline-enheter, skapades en balans mellan säkerhet och tillgänglighet.
”Det är ingen trivial uppgift att garantera att alla offline-transaktioner synkroniseras korrekt när systemet kommer online igen”, förklarar Riksbankens teknikchef i en intervju. Lösningen kräver en rad nya processer för:
- Autentisering av offline-enheter
- Tidsstämpling av transaktioner
- Automatisk kvittensjustering
Digital euro-hotet: Kommer ECB att tvinga fram e-krona?
ECB:s pågående förberedelser för digital euro (förväntat beslut Q4 2025) sätter press på Sverige att klargöra sin position. En intern Riksbanksanalys varnar för att en välfungerande digital euro skulle kunna:
- Minska efterfrågan på svenska kronor i gränshandel
- Skapa valutarisker för exportföretag
- Underlätta euroinflytande i svenska betalningssystem
Samtidigt pekar Riksbanken på potentiella synergier:
”En digital euro skulle kunna fungera som mall för vår e-krona, särskilt när det gäller integration med befintliga bankplattformar”.
Expertbråk: ”Statens sista chans att rädda kronan”
I en kontroversiell debattartikel i Altinget menar finansexperter att e-kronan är avgörande för att:
- Begränsa privata bankers maktövertagande
- Säkerställa finansiell stabilitet vid kriser
- Minska ekonomisk ojämlikhet genom direktutdelning av seignioragevinster
Motståndarna, främst representerade av Svensk Bankförening, hävdar att projektet:
- Riskerar att destabilisera det befintliga banksystemet
- Kräver enorma infrastruktursatsningar (uppskattat 2,4 miljarder SEK över 5 år)
- Skapar överlappande funktioner med kommande digitala euro
Framtidsutsikter: Politikernas tvekan och branschens oro
Regeringens tystnad i frågan anses alltmer problematisk. Finansminister Elisabeth Svantesson har vid flera tillfällen undvikit att ta ställning, med hänvisning till pågående EU-samarbeten. Samtidigt växer oroen inom fintech-branschen:
”Utan tydliga signaler från staten riskerar Sverige att hamna på efterkälken i den globala CBDC-utvecklingen”, varnar Charlotte Rydén, VD för Stockholm Fintech Hub.
Slutsats: E-kronans ödesmånader
Med ECB:s avgörande närmar sig står Sverige inför ett historiskt val – att antingen aktivt forma sin digitala valutaframtid eller passivt anpassa sig till eurozonens riktning. Riksbankens tekniska framsteg visar på potential, men den politiska viljan att driva frågan framåt verkar fortsatt bristfällig.
