Blockchain-teknologi har blivit Sveriges senaste vapen i kampen mot livsmedelsbedrägerier, en bransch som globalt sett kostar upp till 500 miljarder kronor årligen. Med en ny rapport från Regeringen (SOU 2025:64) som föreslår en omstrukturerad kontrollorganisation, och projekt som Axfoundation blockkedjeinitiativ, positionerar sig Sverige som pionjär inom transparent livsmedelsspårning.
Innehållsförteckning
Matfuskets dolda kostnader och blockchain-lösningen
Livsmedelsbedrägerier, inklusive utspädning av fisk och felmärkning av kött, utgör en global utmaning som drabbar både konsumenthälsa och företagsekonomi. Enligt Livsmedelsverket är substitution och förfalskning bland de vanligaste metoderna. Blockchain-teknologi erbjuder en decentraliserad lösning där varje transaktion i leveranskedjan registreras oföränderligt.
Hyperledger Fabric, samma plattform som Walmart använt för att spåra mangon på 2,2 sekunder, testas nu i svenska försörjningskedjor. Tekniken kopplas ofta till IoT-sensorer som registrerar temperatur och fuktighet i realtid, vilket är avgörande för att säkerställa kvalitet i kylkedjor.
Walmart och IBM: Banbrytande spårbarhet på 2,2 sekunder
Walmarts samarbete med IBM har blivit en internationell förebild. Genom att digitalisera dokumentation och koppla varje produkt till en blockchain-post, minskade spårningstiden för kött i Kina från sju dagar till mindre än tre sekunder. Systemet har nu expanderat till över 25 produkter, inklusive salladsblad och mejeriprodukter.
”Traditionella pappersbaserade system lämnar luckor för bedrägeri. Med blockchain skapar vi en gemensam sanning som alla aktörer kan lita på”, förklarar Frank Yiannas, tidigare Vice President för livsmedelssäkerhet hos Walmart.
Svenska fallstudier: Från fisk till grönsaker
Axfoundations blockkedjeprojekt, i samarbete med Lantmännen och ICA, fokuserar på att eliminera gråzoner i spannmålsleveranser. Genom att registrera varje steg – från odlarens gödningsanvändning till transportörens logistik – skapas en digital tvilling av produktens resa.
I Göteborg testar ett fiskeriföretag NFT-teknologi (Non-Fungible Tokens) för att certifiera vildfångad lax. Varje fiskförpackning innehåller en QR-kod som länkar till fångstplats, fiskebåt och kvalitetskontroller.
Regulatoriska utmaningar och framtidsvisioner
Trots framstegen kvarstår hinder. Enligt Juniper Research kan implementeringskostnaderna vara hämmande höga för små aktörer, med en genomsnittlig startkostnad på 1,2 miljoner kronor. Den nya svenska livsmedelslagen (SOU 2025:64) möter även kritik för att inte tydligt reglera datadelning mellan konkurrerande företag.
Marknadsanalys från Neuron.expert förutspår dock att den globala blockchain-för-spårbarhet-marknaden kommer växa från 29 miljarder till 443 miljarder kronor 2034, driven av EU:s nya traceability-direktiv och konsumentkrav.
Slutsats: Är blockchain matindustrins räddning?
Blockchain erbjuder en unik kombination av transparens och effektivitet, men kräver samtidigt samordning mellan konkurrenter och tydliga regelverk. Med svenska myndigheter som Livsmedelsverket6 och internationella jättar som Carrefour i framkant, pekar allt på att tekniken kommer bli en standard snarare än ett lyxverktyg.
