En digital krona kan revolutionera svenska betalningar, men vägen dit är omgärdad av tekniska utmaningar och politiska överväganden
Innehållsförteckning
Vad är e-kronan?
E-kronan representerar Sveriges ambition att skapa en digital centralbanksvaluta (CBDC) som skulle fungera som ett elektroniskt komplement till fysiska kontanter. Till skillnad från vanliga digitala betalningar som hanteras av privata banker, skulle e-kronor ges ut direkt av Riksbanken och därmed utgöra statligt garanterade pengar utan kreditrisk.
Bakgrunden till e-kronaprojektet ligger i Sveriges snabba utveckling mot ett kontantlöst samhälle. Endast cirka 10 procent av alla betalningar görs idag med kontanter, vilket gör Sverige till ett av världens mest kontantlösa länder. När kontantanvändningen minskar förlorar allmänheten tillgången till statligt utgivna pengar, vilket skapar ett beroende av privata bankers digitala betalningslösningar.
E-kronan skulle ge medborgarna en fortsatt möjlighet att välja mellan statliga och privata pengar vid betalningar. Enligt Riksbanken skulle denna digitala valuta ”inte ersätta kontanterna, utan komplettera dem” och bidra till ett mer robust betalningssystem.
Teknisk utveckling och pilotprojekt
Fyra faser av utveckling
Riksbankens tekniska arbete med e-kronan sträcker sig över flera år och har genomgått fyra distinkta faser. Det första pilotprojektet startade 2019 i samarbete med konsultföretaget Accenture och baserades på R3:s Corda-plattform, en form av blockkedjeteknologi.
Den tekniska lösningen bygger på Distributed Ledger Technology (DLT), där e-kronor representeras av digitala värdeenheter kallade tokens i ett distribuerat nätverk. Endast Riksbanken kan skapa och förstöra e-kronor, vilket liknar hanteringen av fysiska kontanter.
Praktiska tester med externa aktörer
Under fas 2 av pilotprojektet involverades externa aktörer för första gången. Handelsbanken och TietoEVRY testade hur e-kronan kunde integreras med befintliga banksystem och hur betalningsflöden skulle fungera i praktiken.
Testerna visade att det var möjligt att integrera e-kronan i bankernas befintliga system, vilket skulle låta kunder växla mellan traditionella bankpengar och e-kronor. Projektet undersökte även offline-funktionalitet, där betalningar skulle kunna genomföras utan internetuppkoppling.
Avancerade offline-lösningar
Den fjärde och sista fasen av pilotprojektet fokuserade särskilt på offline-betalningar. Riksbanken utvecklade en lösning där e-kronor reserveras för offline-användning i så kallade skuggplånböcker i det online-systemet. Betalningskort registrerar transaktioner offline, men de faktiska e-kronorna lämnar aldrig det centrala systemet.
För att säkerställa säkerheten implementerades begränsningar som maximalt 3 000 kronor per kort och högst fem offline-transaktioner i följd innan synkronisering krävs. Mobiltelefoner ansågs för osäkra som enda offline-enhet, vilket ledde till kravet på EMV-kompatibla betalningskort.
Juridiska aspekter och lagstiftning
Riksbankens mandat ifrågasätts
En central juridisk fråga gäller huruvida Riksbanken överhuvudtaget har mandat att ge ut e-kronor. Finansinspektionen har varit kritisk och menat att riksbankslagen inte ger Riksbanken rätt att bedriva denna typ av verksamhet utan specifik lagstiftning.
”Av uppenbara skäl nämns inte e-kronan i lagen. Av samma skäl föreställde sig lagstiftaren när gällande regler i riksbankslagen beslutades inte att Riksbanken skulle ge ut e-kronor”, konstaterade Finansinspektionen i sitt remissvar.
Regeringsutredning och politiska ställningstaganden
I december 2020 beslutade regeringen att tillsätta en bred utredning om statens roll på betalningsmarknaden. Anna Kinberg Batra, tidigare ordförande för Riksbankens finansutskott, utsågs att leda denna så kallade Betalningsutredning.
Utredningen, som presenterades våren 2023, kom fram till att det för närvarande inte finns tillräckligt starka samhällsbehov för att Riksbanken ska ge ut en e-krona. Samtidigt rekommenderade utredningen att Riksbanken bör fortsätta evaluera grunderna för att introducera en e-krona för att möjliggöra införande inom rimlig tidsram om riksdagen fattar sådant beslut.
Legala betalningsmedel och acceptansskyldighet
En komplex juridisk aspekt rör e-kronans eventuella status som lagligt betalningsmedel. Idag finns en dispositiv lag som gör kontanter till det enda lagliga betalningsmedlet, men denna kan kringgås genom avtal och överenskommelser.
Om e-kronan skulle få samma legala status som kontanter skulle detta kunna innebära en skyldighet för handlare att acceptera digitala centralbankspengar. Konsumentverket har varit positivt till ett sådant krav, medan näringslivet varit mer skeptiskt.
Risker och utmaningar
Säkerhetsrisker och tekniska utmaningar
Säkerhetsaspekten utgör en av de största utmaningarna för e-kronan. En akademisk studie identifierade säkerhet som en av de tre största riskerna med e-kronan, tillsammans med likviditetsrisk och valutakurspåverkan.
Offline-funktionaliteten kräver omfattande utvecklingsarbete inom teknik, regelverk och processer. De säkerhetskrav som ställs påverkar användbarheten negativt, särskilt för person-till-person-överföringar som kräver både fysiska betalningskort och mobiltelefoner.
Systemrisker och finansiell stabilitet
En e-krona skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten på flera sätt. Om medborgarna i större utsträckning väljer att hålla e-kronor istället för bankinlåning, skulle det kunna påverka bankernas finansiering och utlåningskapacitet.
Å andra sidan argumenterar förespråkare för att e-kronan skulle bidra till ökad finansiell stabilitet genom att minska beroendet av privata bankers penningskapande, vilket historiskt lett till finansiella kriser.
Operativa risker för Riksbanken
Införandet av en e-krona skulle innebära att Riksbanken tar på sig betydande operativa risker. Centralbanken skulle behöva investera i infrastruktur som kan hantera miljontals användare och säkerställa systemets driftsäkerhet dygnet runt.
Om delar av systemet slutar fungera medför det anseenderisk för Riksbanken. Detta kräver omfattande reservlösningar och backup-system för att förhindra situationer där stora delar av befolkningen inte kan genomföra betalningar.
Internationella påtryckningar och den digitala euron
Europeiska utvecklingen påverkar Sverige
Europeiska centralbankens (ECB) arbete med en digital euro har direkt påverkan på Sveriges e-kronaarbete. I ett staff memo från maj 2024 analyserade Riksbanken konsekvenserna av en digital euro för Sverige.
Trots att Sverige inte har euron som valuta, skulle EU-kommissionens lagförslag möjliggöra för svenska medborgare och företag att få tillgång till digitala eurotjänster. Enligt Riksbankens analys skulle konsekvenserna bli begränsade, men en digital euro skulle kunna stärka konkurrensen och bidra till ökad robusthet i det svenska betalsystemet.
Positiva spillover-effekter
En digital euro skulle kunna ha positiva effekter på arbetet med e-kronan. Genom att ta del av tekniken och regelverken som utvecklas för den digitala euron kan kostnader och komplexitet i e-kronaarbetet minska genom etablering av standarder.
Samtidigt skulle en digital euro kunna öka behovet av en e-krona för att värna den svenska valutans ställning. Tillsammans skulle de två digitala valutorna kunna förbättra och förenkla gränsöverskridande betalningar.
Framtidsutsikter och politiska ställningstaganden
Nuvarande status och fortsatt arbete
Pilotprojektet avslutades 2023 och fokus för Riksbankens arbete ligger nu på att följa den globala utvecklingen av digitala centralbanksvalutor. Särskilt fokus läggs på ECB:s arbete med den digitala euron.
Under 2024 genomfördes analyser av hur olika designval för en e-krona skulle kunna påverka det svenska finanssystemet. Riksbanken fortsätter att undersöka tekniska lösningar och juridiska förändringar som skulle behövas för ett eventuellt införande.
Det kontantlösa samhällets utveckling
Sveriges utveckling mot ett kontantlöst samhälle fortsätter i snabb takt. Redan 2020 förutspåddes att en fjärdedel av handlarna skulle sluta acceptera kontanter, och att 50 procent skulle ha gjort det år 2025.
Mängden kontanter har halverats sedan 2007, enligt Riksbanken, och över 80 procent av befolkningen har tillgång till digitala betaltjänster som Swish. Denna utveckling skapar dock ökade klyftor mellan de som kan använda digitala betalningar och de som inte kan.
Politiska beslut krävs
Införandet av en e-krona kräver slutligen politiska beslut. Som Riksbankens tidigare chef Stefan Ingves uttryckte det: ”Considering how economically important the issue is, the Riksbank cannot take the decision on its own as to whether an e-krona should be introduced and, if so, in what form. It is a decision that must have substantial political support.”
Human Rights Foundation noterar att Sveriges Riksbank själv har konstaterat: ”Whether or not to introduce an e-krona in Sweden is ultimately a political decision.”
Sammanfattning
E-kronan representerar ett ambitiöst projekt som skulle kunna transformera det svenska betalningssystemet. Efter fyra faser av teknisk utveckling och omfattande pilottester har Riksbanken visat att det är tekniskt möjligt att skapa en digital centralbanksvaluta som fungerar både online och offline.
De juridiska utmaningarna kvarstår dock, med oklarheter kring Riksbankens mandat och behovet av ny lagstiftning. Den statliga utredningen från 2023 drog slutsatsen att det för närvarande inte finns tillräckligt starka samhällsbehov för att introducera e-kronan, men rekommenderade fortsatta förberedelser.
Internationella utvecklingar, särskilt arbetet med den digitala euron, kommer att påverka Sveriges beslut. Samtidigt fortsätter utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle att skapa både möjligheter och utmaningar för olika samhällsgrupper.
Det slutgiltiga beslutet om e-kronans framtid ligger hos politikerna, som måste väga de potentiella fördelarna med ökad robusthet och statlig närvaro på betalningsmarknaden mot riskerna och kostnaderna för implementering. Sveriges position som pionjär inom digitala betalningar gör att världen följer utvecklingen med stort intresse.
