Sveriges position som innovatör inom blockkedjeteknik står på spel. En chockrapport från Blockchain Sweden visar att 84 procent av svenska blockchainföretag aktivt överväger att flytta verksamheten utomlands, samtidigt som Riksbanken fortsätter att investera hundratals miljoner i e-kronaprojektet. Denna paradoxala utveckling sätter fingret på en bransch i korsdrag mellan regulatorisk osäkerhet och statligt driven teknikutveckling.
Innehållsförteckning
Branschflyktens orsaker: Bankernas frostiga relation till krypto
Enligt Blockchain Swedens senaste rapport är den svenska blockchainbranschens största utmaning bristen på fungerande bankrelationer. Trots att många företag arbetar med icke-kryptorelaterade blockkedjelösningar (t.ex. förspårbarhet eller smarta kontrakt) möts de av generell misstänksamhet från finansinstitut.
– ”Det är fortfarande väldigt tydligt avståndstagande när man försöker starta något som har med blockchain att göra från banker, revisorer och försäkringsbolag”, citerar rapporten en anonym branschaktör.
Denna inställning kontrasterar skarpt mot länder som Schweiz och Singapore, där regulatoriska sandlådor och statliga incitamentprogram lockar internationella blockchainbolag.
E-kronans framfart: Statens satsning mot den privata sektorns misär
Samtidigt som den privata blockchainbranschen kämpar accelererar Riksbankens e-kronaprojekt. I den fjärde pilotfasen testades avancerade offlinebetalningar med fysiska kort kopplade till en ”skuggplånbok”. Tekniken bygger på R3:s Corda-plattform och klarade att hantera transaktioner även vid ström- och nätverksavbrott.
– ”En säker offlinelösning kräver omfattande utveckling av både teknik och regelverk”, konstaterar Riksbanken i sin slutrapport.
Med 172 miljoner kronor avsatta till e-kronautveckling 2025 signalerar staten en tydlig satsning på centraliserad blockkedjeteknik, samtidigt som den decentraliserade sektorn lämnas åt sitt öde.
Regulatoriska klyftor: EU:s MiCA vs svensk restriktivitet
Den svenska kryptobranschens utmaningar förvärras av den dubbelreglering som uppstått genom EU:s MiCA-förordning och Finansinspektionens (FI) strikta tolkningsramar. Medan MiCA syftar till att harmonisera regelverket inom EU, har FI infört ytterligare krav på svenska kryptoföretag – bland annat utökade KYC-procedurer (Know Your Customer) som ökar administrativa kostnader med uppskattningsvis 30 procent.
– ”Sverige riskerar att bli ett MiCA-undantag genom överreglering”, varnar juristen Emma Lindén från advokatbyrån LexChain i en kommentar till rapporten.
Framtidsutsikter: Kan Sverige återta sin pionjärposition?
Trots de mörka molnen finns hopp om en vändning. Blockchain Sweden pekar på tre konkreta åtgärder för att stabilisera branschen:
- Utbildningsinsatser riktade till myndigheter och banker för att skilja på blockkedjeteknik och kryptospekulation
- Skatteincitament för företag som integrerar blockkedjelösningar i grön omställning eller sjukvård
- Regulatoriska sandlådor där innovation kan testas under kontrollerade former
Parallellt med detta pågår spännande utveckling inom den statliga sektorn. Postnord och Transportstyrelsen har inlett ett pilotprojekt för blockchain-baserad spårning av elbilstillverkning, finansierat av Klimatklivet.
Slutsats: En bransch i vägskäl
Sveriges blockkedjesektor står inför ett existentiellt val: anpassa sig till en restriktiv miljö eller söka nya marknader utomlands. Samtidigt visar e-kronaprojektet att staten fortsatt ser potential i teknologin – om än i starkt kontrollerad form. Den avgörande frågan blir huruvida politiker och myndigheter kan skapa en sammanhållen strategi som omfamnar både offentliga och privata blockkedjeinitiativ.
